torsdag 17 februari 2011

Fragment.

Fragment. Det är ordet som återkommer.
Mitt arbete under våren verkar att bli fragment.
Delar som är lösa som ska kopplas samman i slutet.
Det finns ingenting som inte hör hemma, ännu.
Allt ska är tillåtet.


Jag ska tror på mig själv hela tiden. Jag ska inte ifrågasätta mig, jag ska värdesätta mig.

Du är så poetisk. Ditt arbete, hela du.

Ja, jag vet! Och det handlar ju om mig.

Det är liksom som ett pussel av ord och bilder och tester och prover. Experiment, inspirationer. You name it. Alla får vara med.

Oh, dusomlyssnarpåmignärsomhelst. Jag gör för lite. Han hade tydligen sagt det så. Är det så? Kan det vara så? Ibland känns det så. Men jag tycker liksom att 24 timmar om dygnet sjudagar i veckan borde räcka.
Jag har förändrats. jag vet. En del dagar känns det mer än andra.



På mitt skrivbord... fanns en tårtbit.



Självporträtt.

Siden. Akvarell. Tusch.

Kaffe. Bomullstråd.

2 kommentarer: