lördag 17 december 2011

På sofflocket.

En intensiv
men ibland också extremt givande vecka
har passerat. Jag lägger mig på sofflocket ch reflekterar.
Jag sover lite också, det är nog nämligen så att jag behöver det.
Båda sakerna.
Jag vill bara skriftligt deklarera att jag är oerhört nöjd med både min contemporary debate och min terminsredovisning. Oerhört peppande att få så mycket fin respons också. Tack.


måndag 12 december 2011

Odilon Redon.

 på mitt skrivbord

Odilon Redon
(bilden hittade jag via googlebildsök på den här bloggen)

Idag ska den där högen på övre bilden sammanfattas klart till en fungerande föreläsning. Osynligt på den högen ligger också ett program jag såg på kunskapskanalen-play idag om Odilon Redon-Drömmens målare. Först såg jag programmet. Sen såg jag det igen och pausade för att anteckna allt som jag tänkte första gången att jag borde ha antecknat.

"Jag har kombinerat blomstjälkar och människohuvuden och utgått från benstomme. Jag har lyckats få mina mest overkliga skapelser att förefalla levande. Jag försöker få osannolika varelser att verka levande på sätt som förefaller sannolika." - Odilon Redon

Såklart rekommenderar jag alla att se programmet, innan den 22 december bara. Länken ovan är en direktlänk.

söndag 11 december 2011

Jag pratar med mig själv.

Tänk hela tiden på att vara tydlig. Ställ frågor till dig själv när du skriver. Vad kan andra tänkas tänka på och hur svarar du på det.

torsdag 1 december 2011

Sagor och teori.

Nu sitter Jag på Biblioteket i Visby. Almedalen ser ganska grå ut men staden är ändå som en saga. Lite som en melankolisksaga just idag. Passar ju mig, tänker jag.

Jag jobbar med min teorikurs, contemporary debate vars examination sakta smyger sig närmare. Föreläsning/debatt 20minuter med avsikt för att även fungera som teoretisk research för rapporten. Jag läser om Installation, psykoanalys och surrealism. Precis innan jag gick hemifrån plingade det på dörren och postmanen kom med paket från en nätbokhandel. Compulsive Beauty av Hal Foster står nu som nästa bok på listan att läsa. Baksidan av boken utlovar:

Surrealism has long been seen as its founder, André Breton, wanted it to be seen: as a movement of love and liberation. In Compulsive Beauty, Hal Foster reads surrealism from its other, dark side: as an art given over to the uncanny, the compulsion to repeat and the drive toward death.

Innan jag åkte gjorde jag "papperspåsar" i sidenorganza. De sitter fast i mitt minne. Jag önskar att jag inte hade glömt kameran, jag önskar att jag hade haft bilder på dem. Vi hade grupphandledning med Karstein Solli och jag pratade om påsarna som små rum för varje objekt. Om att ge och få en chans att se in i något. Vi pratade också om skulpturen och formen. Den hängande som tar plats och är upplyft. Den liggandde "döda" på golvet. Storlekens betydelse och viljan att vilja röra saker.

Klänningarna blev klänningar också. De hänger på väggen i det där rummet.Jag vet faktiskt inte om de är en del av det hela. Fast jag vet att jag behövde göra dem och jag tror att de kanske här en förklaring i sig. Jag har bara inte formulerat den.

Sidenorganza, stickat, foto, tusch och ljud är det som jag tänker på nu. Jag vill ha något hårt material också. Jag vet inte om det blir plast, lera, metall eller vad jag vill. Kan man våga tro att det håller på att formas en idé och helhet i mitt huvud?