fredag 27 april 2012

Längtan.

Jag längtar verkligen efter att få flytta på mig. Inte egentligen för flyttandets skull utan för att jag nu inte har ro att börja med det som ligger och bränner inuti mig. Det är passionen för att arbeta som försöker bryta sig ut och igenom. Alla idéer och viljor men mer än någonting annat känslorna som väntar på att få bli formulerade.

Jag drömmer om akvarellfärger, fjädrar och mindre skulpturer i lera. Jag tänker på broderier och har ett minne av hjärtan som slår sina sista slag framför mina ögon. Ett intensivt minne. Allting som jag känner nu, just nu, känns så fruktansvärt starkt. Det omöjliga blir ogenomförbart och det eftersträvandvärda känns uppnåligt och ovanligt enkelt. Allt är antingen eller.

Jag vill flytta nu. Börja om och fortsätta. En sak slog mig starkt idag igen bara. Jag kommer verkligen att sakna alla människor och peppen jag får här. De och den är ovärderliga.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar