annalinnealiljeholm

Nej, jag har inte blivit sinnesförvirrad...

2012-02-09T15:35:00.001+01:00

... jag tänker på olika leder och sammansättningar.

Bilden hittade jag här.

Kräfta.

2012-02-07T14:16:00.001+01:00

Jag lånade bilden här.

Burk of Art. Lapp nummer två.

2012-02-05T12:19:00.002+01:00

Igår tog jag min andra lapp ur Annas Burk Of Art. Eftersom den kommande veckans planering säger rapportskrivning kände jag att det var ett bra läge för ett sidoprojekt.

Jag kommer inte avslöja nu vad som stod på den utan ni får alla vänta med spänning tills resultatet presenteras här om ca en vecka. Men vad jag kan avslöja var att min hjärna genast satte spinn och började fundera på hur jag ska lösa detta...

(Om du inte vet vad Annas Burk of Art är klickar du på etiketten under inlägget och vips får du upp alla andra Burk of Art inlägg och kan då läsa om vad det är för projekt och se hur den första lappens resultat blev.)

Hemma vid skrivbordet.

2012-02-04T18:08:00.002+01:00

"Håll huv'et högt."

"En krypande känsla."

Material:

G-tec-C4, flytande tuschpenna

(som jag fick av sol hanna i julklapp)

och akvarell.

Material, Form och Teknik.

2012-02-04T17:50:00.000+01:00

Första tiden av mitt examensarbete har handlat om att formulera och förstå tematiken hos mitt arbete.

Genom teori och praktiska undersökningar har jag hittat dit jag vill i den frågan. Den senaste tiden har därför fokus legat på hur jag tar mig vidare rent praktiskt. Vilka material och tekniker ska jag använda mig av? Hur jobbar jag fram formen och vilken är den egentligen?

Hur vill jag använda rummet och vilket är rummet jag tänker på?

Bilderna ovan är processbilder frå de senaste veckornas arbete.

Nästa vecka slår jag mig återigen ner på min skrivbordsstol för att skriva mitt andra utkast av rapporten. Efter det väntar fem tunga veckor av genomförande innan rapporten verkligen måste färdigställas. Så snart rapporten är klar återstår två veckor av presentations och rumsundersökningar. Sedan mina vänner är det faktiskt redan 12 april och mitt examensarbete kommer att vara installerat i Steneby konsthall för examination.

Onsdag.

2012-02-01T10:32:00.001+01:00

"Jag satt ihopkrupen på botten av det där absoluta mörkret. Det jag kunde se var Intet. Jag hade blivit en del av det. Jag slöt ögonen, lyssnade till mina egna hjärtslag och blodet som pumpades runt i min kropp. Jag hörde hur lungorna blåstes upp och pressades ihop som blåsbälgar. Hur de slemmiga inälvorna krävde mat och vände och vred på sigi det kompakta mörkret. Alla rörelser och alla darrningar var onaturligt överdrivna. Det här var min kropp. Men i mörkret blev den alldeles för påtaglig, alldeles för mycket kropp."

Ur Fågeln som vrider upp världen, Haruki Murakami

Innanför de svarta pärmarna.

2012-01-30T23:12:00.000+01:00

Januaribilder.

En resa till det obestämda.

2012-01-24T11:13:00.004+01:00

Jag researchar fortfarande i några veckor till.

Just nu jobbar jag med helhet. Letar efter vad det verkligen är jag vill presentera.

Jag har mer än bra koll på min tematik och min bakgrund och vart jag vill men inte riktigt hur jag vill ta mig dit. Om man vill uttrycka sig flummigt kan man säga att jag måste bestämma om jag ska åka tåg eller buss eller bil. Arbetet är liksom alltid som ett resmål. Metaforer är bra. Jag samlar i mitt huvud på det konkreta.

Bildkomposition och teckning. Två dimensionellt / tredimensionellt.

Jag jobbar också med skulpturen och hur jag ska forma den till det jag önskar.

Den är så viktig. Jag vet nog varför.

Fortsättning följer..

Bildlös.

2012-01-16T16:26:00.003+01:00

Jag och min kamera är i osynk.
Den stannar hemma när jag går till skolan och egentligen behöver att den följer med.
Så jag skriver nu bara..

Jag har varit i Långed snart en vecka.
Jag har haft handledning på rapporten som jag började skriva under julen.
Ja, läget är absolut under kontroll. Skönt.
Jag skrev sen en terminsrapport för att jag kände att jag lika gärna kunde fortsätta skriva. Vissa kallar mig galen. Men gränsen mellan galenskap och geni är hårfin.

Jag har skrivit en tidsplan med veckoblock. Jag har bestämt handledarmöte till nästa vecka. Jag funderar väldigt mycket över hur jag ska göra min hårda kärna i skulpturen som jag vill ha.. och vilken yta och utseende jag vill ge den. Jag har hunnit göra några prover och teckningar men är fortfarande osäker.

Och igår flyttade jag in i rummet igen.
Och tänka sig, jag hittade någonting helt ganska snabbt. Jag förklarar en annan dag. När jag kan visa en bild också.

Fjärde januari.

2012-01-04T17:24:00.001+01:00

På sofflocket.

2011-12-17T21:01:00.000+01:00

En intensiv

men ibland också extremt givande vecka

har passerat. Jag lägger mig på sofflocket ch reflekterar.

Jag sover lite också, det är nog nämligen så att jag behöver det.

Båda sakerna.

Jag vill bara skriftligt deklarera att jag är oerhört nöjd med både min contemporary debate och min terminsredovisning. Oerhört peppande att få så mycket fin respons också. Tack.

Odilon Redon.

2011-12-12T16:57:00.001+01:00

på mitt skrivbord

Odilon Redon

(bilden hittade jag via googlebildsök på den här bloggen)

Idag ska den där högen på övre bilden sammanfattas klart till en fungerande föreläsning. Osynligt på den högen ligger också ett program jag såg på kunskapskanalen-play idag om Odilon Redon-Drömmens målare. Först såg jag programmet. Sen såg jag det igen och pausade för att anteckna allt som jag tänkte första gången att jag borde ha antecknat.

"Jag har kombinerat blomstjälkar och människohuvuden och utgått från benstomme. Jag har lyckats få mina mest overkliga skapelser att förefalla levande. Jag försöker få osannolika varelser att verka levande på sätt som förefaller sannolika." - Odilon Redon

Såklart rekommenderar jag alla att se programmet, innan den 22 december bara. Länken ovan är en direktlänk.

Jag pratar med mig själv.

2011-12-11T23:37:00.001+01:00

Tänk hela tiden på att vara tydlig. Ställ frågor till dig själv när du skriver. Vad kan andra tänkas tänka på och hur svarar du på det.

Bilder.

2011-12-08T22:41:00.001+01:00

Tillbaka i ateljén och äntligen kom jag ihåg att ta med mig kameran.

Så, det här är det ni inte har fått se och det som håller på att bli.

Det är också lite dagens samlade tankar inför redovisningen nästa vecka.

Jag har en miljon idéer att förverkliga. Men när?

Julträd.

2011-12-05T13:48:00.001+01:00

Havet under en stormig promenad ledde till att jag fick ett uns av julstämning, hur nu det kom sig, och jag bestämde mig för att göra ett julträd. Så nöjd är jag! Trädbyggandet fick mig i sin tur att tänka på installationer och lekar med skala. Ny idéer skapas här inne..

over and out.

Sagor och teori.

2011-12-01T13:27:00.001+01:00

Nu sitter Jag på Biblioteket i Visby. Almedalen ser ganska grå ut men staden är ändå som en saga. Lite som en melankolisksaga just idag. Passar ju mig, tänker jag.

Jag jobbar med min teorikurs, contemporary debate vars examination sakta smyger sig närmare. Föreläsning/debatt 20minuter med avsikt för att även fungera som teoretisk research för rapporten. Jag läser om Installation, psykoanalys och surrealism. Precis innan jag gick hemifrån plingade det på dörren och postmanen kom med paket från en nätbokhandel. Compulsive Beauty av Hal Foster står nu som nästa bok på listan att läsa. Baksidan av boken utlovar:

Surrealism has long been seen as its founder, André Breton, wanted it to be seen: as a movement of love and liberation. In Compulsive Beauty, Hal Foster reads surrealism from its other, dark side: as an art given over to the uncanny, the compulsion to repeat and the drive toward death.

Innan jag åkte gjorde jag "papperspåsar" i sidenorganza. De sitter fast i mitt minne. Jag önskar att jag inte hade glömt kameran, jag önskar att jag hade haft bilder på dem. Vi hade grupphandledning med Karstein Solli och jag pratade om påsarna som små rum för varje objekt. Om att ge och få en chans att se in i något. Vi pratade också om skulpturen och formen. Den hängande som tar plats och är upplyft. Den liggandde "döda" på golvet. Storlekens betydelse och viljan att vilja röra saker.

Klänningarna blev klänningar också. De hänger på väggen i det där rummet.Jag vet faktiskt inte om de är en del av det hela. Fast jag vet att jag behövde göra dem och jag tror att de kanske här en förklaring i sig. Jag har bara inte formulerat den.

Sidenorganza, stickat, foto, tusch och ljud är det som jag tänker på nu. Jag vill ha något hårt material också. Jag vet inte om det blir plast, lera, metall eller vad jag vill. Kan man våga tro att det håller på att formas en idé och helhet i mitt huvud?

Gör en serie teckningar med inspiration från veckan som har passerat.

2011-11-22T22:08:00.001+01:00

Tisdagslunch men Olle och Klara.

"Kaffekoppsorkester"

Onsdagstripp.

"Fjärilshuset"

Torsdagssjukan.

"Smått psykotisk, missanpassad, melodramatisk, sensibel"

Måndagsmisstag.

"Möte med symaskinen"

Förvirringen är total.

2011-11-22T01:44:00.001+01:00

Först gick allt ganska okej. Sen sydde jag mig i fingret och allting blev konstigt.
Jag glömde bort min Burk of Art men jag lovar på heder och samvete att det kommer imorgon.
Om vi har tur är det inte det enda som dyker upp i bildväg på bloggen imorgon.
Men nu är det dags att sova.

På riktigt.

2011-11-21T12:15:00.001+01:00

På riktigt så behöver jag en handledare i mitt examensarbete.
Jag vet inte vem. Idag ska jag ägna tankar åt det. Fast bara tankar.
Jag hinner inte med att ringa och maila och fixa någonting sånt idag.
Jag har tillräckligt med fix redan som det är.
Litteratur till contemporary debate kursen behöver kollas upp så jag kan jobba med det nästa vecka när jag är borta. Ja för snart ska jag åka på en välbehövlig paus från långed.
Men med paus kommer arbete som man säger.
Den här veckan kommer inte låta mig ligga på latsidan.
Jag började den med en sovmorgon.
Behöver jag tillägga att jag är både utmattad och förvirrad?
Är det månne en skoltrötthet som har slagit till?

Klänningx2.

2011-11-19T21:36:00.001+01:00

Igår kväll satt jag hela kvällen och tänkte på två klänningar som jag har haft i mitt huvud väldigt länge. Idag tog jag tag i det och gick till röda skolan och klippte ut mönsterdelar. Nu ligger den ena klänningen här brevid mig och väntar på att bli ihopsydd. Mitt mål är att den ska vara klar imorgon så jag kan göra den andra färdig på måndag. Jag kanske är seg i starten ibland men alla som känner mig, inklusive jag själv, borde ju vid det här laget veta att när jag väl har bestämt mig går det ganska fort ändå.

Jag vet inte vad klänningarna betyder. Eller varför jag tänker på dem. Jag vet inte heller hur jag ska använda dem. Jag vet bara att jag måste göra dem...

Something I wrote.

2011-11-17T20:52:00.001+01:00

First page:

Some people feels sorry for me since "It's sad that you can't make a living on art".

I want to tell all of them that I never could live without making art. It is my way of livinig.

To have money dosn't equal living.

My work is about humanity, body and mind. Life...-experience.

Absence and presence. Beauty meets it's opposites. Inbetween states.

Art is languages without words. And worlds based on perception and

fantasy that are placed in "reality".

What you see is what you get. What I make might not be what you see.

some people seems to think that art isn't necessary. That it's just a waste of time. That artists are lazy people who don't want to work, just wanna have fun.

First of all I feel bad for feeling sorry for theese people. (it's not my loss...) Second of all the most hardworking people I know are artists. And last of all being an artist is far from fun all the time. I think I dare to say that if your not willing to put your work first in life, you will never become an artist.

Most days I think my decision of becoming an artist is the best decision I have ever made.

However, some days I have my doubts. Those days I dream of changing path totally and become a truckdriver in highheals and polkadot dresses driving through Europe to pick up exotic fruits.

Second page:

I believe in

wonderlands, fantasies, fariytales.

I also believe in late mornings.

Aswell as late nights. I believe in hard work.

I believe in taking a day of. I believe in love, lust and friendship.

One of my favourite feelings is passion.

Some days I think my sadness will kill me but sadness is an inspiration.

I only hate 03 things in life. Bananas, mice and 01 person.

I dislike alot but likes even more.

I deal with life by drawing, drinking coffee, walking or singing in the shower.

My favourite word is probably "landsväg", coulor pink ('cause black dosn't count..)

and if I could only eat one thing for the rest of my life I would come up with a recipe for spagetti with chocolate. Life without one of them is no life.

And I wish I never had to use a public toilet again...

(Nu känner jag att jag måste skriva: Jag vet. Allt det där om konsten är inte sant. Fast det var det en pytteliten stund i mitt huvud innan jag tänkte längre. Självklart kan ord vara konst tex och det behöver inte vara en värld. Inte heller behöver det vara det du ser. Äsch ni alla vet vad jag menar.)

Första lappen.

2011-11-14T23:41:00.001+01:00

Äntligen! tänkte jag. Äntligen får jag användning för den där fåniga cupcake burken som jag inte kunde låta bli att köpa i mellerud förra året. Eller var det året innan det? Det är numera min Annas Burk Of Art. I like it. Fem lappar ligger det i den. Nej, jag har inte tjuvkollat på dem. Egentligen ligger det bara fyra i den för den första som jag har tagit ligger utanför. På den står det:

Gör en serie teckningar med inspiration från veckan som har passerat.

Genast fick jag prestationsångest och ville hoppa av. Men det ska jag inte göra. Senast måndag nästa vecka kommer resultatet av min första Burk Of Art. Stay tuned.

Stillhet och glamour.

2011-11-14T21:24:00.001+01:00

Jag börjar gilla min lilla hylla i ateljén.

En samling av tankar kanske man kan kalla det.

Imorgon ska jag försöka jobba i lite större skala.

Ett dagsprojekt får det bli. På onsdag lämnar jag

nämligen DL för en dag och hälsar på Göteborg.

Idag, sen eftermiddag, såg jag en film som heter Paris is burning.

Väl värda spenderade 73 minuter av mitt liv.

Jag hade blocket i högsta hugg hela tiden för att kunna skissa ner det jag ville minnas av alla fantastiska kläder. Har du inte sett filmen. Gör det. Särskilt om du heter SolHanna.

En vacker dag när jag har tid över ska jag sy mig en sån där extravagant vit fjäderboajacka som var med i början av filmen. Glamoröst är en underdrift.

Söndagskreativitet.

2011-11-13T20:34:00.001+01:00

Det känns som att jag har hunnit ta igen lite försummad arbetstid idag. Skönt.
Ju mer jag jobbar dessto mer förstår jag vart jag kanske är på väg.
Idag hakar jag upp mig på ord som illustrera eller gestalta. Det kan, med tanke på historien, verka ironiskt av mig men jag behöver veta vad det är jag vill. Jag ser det som en bra upphakning.

Jag har också lyssnat på Anna Odells sommarprat från 2010 idag på eftermiddagen. Välformulerad tjej det där. Hon pratade om verkligheten och overkligheten på ett intressant sätt. Jag ska spara på det.

Nu ska jag önska mig glasburkar! Hejdå.

11111111111111111111. Eller så.

2011-11-11T18:22:00.001+01:00

All work no play makes Anna a pretty happy girl anyway.

Jag skissar i materialet. Jag tänker på små rum. Bygger små rum och täcker över dem med textil. Jag försöker hitta rätt. Jag vet nog någonting. Det är ju bara jag som kan veta vart jag är på väg.
Idag har jag en miljon idéer som jag skulle behöva skissa/göra men jag hinner det aldrig. Fast det gör inget för just nu känner jag mig nöjd över att vara igång. Det börjar visst bli högar av saker lite här och där. Mycket bra.

Röda skolan är tyst. Och mörk. Lite får jag skylla mig själv jag orkade nämligen inte ha institutionsbelysningen i taket tänd så nu har jag istället två stycken golv lampor som hör hemma i köket egentligen. Det är mysigt men kanske lite för mörkt ändå. Jag tror jag tänker gå hem istället. Jag kan fortsätta från soffan. Hungrig blir man visst också.

Souvenirer från södern.

2011-11-11T10:32:00.001+01:00

Annas Burk of Art

Töm innehållet i valfri burk med lock.

Ta en lapp vid väl valt tillfälle.

Lös uppgiften. Rekommenderad tid per

uppgift är en vecka (sju dagar).

Lycka till!

Obs. Tjuvläs ej lapparna.

WOW. Post. Tack Karin för att du gjorde min dag. Jag tror jag ska ta min första lapp snart. Måste bara hitta den perfekta burken med lock först. Under tiden nöjer jag mig med att titta på mitt fina skånska löv och neonrosa tråd. Fiiiint!

En och två pepp.

2011-11-10T22:34:00.001+01:00

Jag har just skrivit klart mitt första utkast till min teorikurs, Contemporary debate. Installations konst är mitt huvudtema och jag är aspeppad just i stunden.
Det är lite som att jag vill citera hela boken Installation Art på en och samma gång. Det ska jag inte göra. Jag tänker inte citera någonting, för jag kan nämligen inte välja ett citat. Den onda cirkeln i ett ekorrhjul eller nåt.

Det känns ändå viktigt att göra ett inlägg och skriva att jag är pepp. Det är nämligen väldigt bra att komma ihåg det sen när jag inte är det nästa gång. För tro mig, det kommer komma fler såna stunder.

Förut idag ville jag ändra mitt examensarbete och jobba med manus istället. Jag var på årskurs2 BAs redovisningar av kostymprojektet. Mycket inspirerande. Hon sprudlade och sa nåt i stil med "Jaha, Allt måste inte komma inifrån mig själv. Och det är faktiskt jag som bestämmer i min tolkning." Ibland känner man igen sig själv så mycket i andras ord. Det känns tryggt.

Onsdagsfika.

2011-11-09T18:45:00.001+01:00

Today a bad week turned into a good day...
And the winner is MEEEEEEE!

Jag vill tacka Pasi för välgörande handledarsamtal.
Jag vill tacka flickan på bottenvåningen, hon som tror på sig själv och hon som hoppade av i halvtid, för en fantastisk fika med knuff. Även bakfickan (baksidan) för excellent passionsfruktsmoussetårta med chokladbotten och vää ääldigt gott kaffe.
Och sist men inte minst vill jag tacka mannen i mitt liv för att han ringde för att småprata om hypotetiska spegelkuber.

Sånt här gör tillochmed en dag med "nätverkskurs" och repiterande portfoliokurs till en glad och ostressande dag! TACK!

Having a bad day?

2011-11-07T21:47:00.000+01:00

Jag har satt ihop en presentation till imorgon.
Ja det är Mitterminsredovisning. Redan tänker du? Jag också.
(Hej juluppehåll om sex veckor!)
11 slides i en powerpoint. Ja, det är visst allt jag har att visa då.
Jag känner mig väldigt splittrad just nu.
Jag vill prata om allt och ingenting på samma gång.
Hoppas det ska lösa sig till imorgon. Och att allt blir solsken och fågelkvitter sen.
Jag vill nämligen gärna få tillbaka lite hoppfullhet som jag slarvade bort någongång förra veckan.

Imorgon blir det svart spetsklänning. Hårda skor och läppstift.
Det blir också mentalt pepptalk, från mig själv till mig själv, till frukost.
Sen självsäker redovisning utan nervositet (om jag får bestämma).
Avslutningsvis flyttar jag in i ateljé och gör mig redo för att jobba.

PS. Fast jag (idag ännu mer än annars) saknar alla som inte är här, fick jag idag återigen en dos av påminnelse hur många fantastiska männikor jag känner, som är här.

01.59

2011-11-05T02:02:00.003+01:00

I huvudet på mig.

2011-11-03T21:52:00.001+01:00

Jag är liksom instängd i mitt eget huvud. Det är för det mesta ganska ångestframkallande. Idag har det dock känts ganska trevligt därinne. Jag grubblar nämligen på ett bra sätt idag. Det har även fått mig att rensa både skafferiet och kylskåpet och fylla på med nystorinhandlat från konsum. (Jag har ju äntligen skaffat mig coop-kort och tyckte det var roligt att få både poäng och rabatt). Det som har pågått därinne har med allt mellan examensarbete, hemsida och föreläsning att göra. Utanför har jag med glädje mött världen med överblivna cupcakes och utomordentlig lunchpromenad.

Det här är ett ganska vanligt beteende för mig veckan innan en redovisning. På tisdag går det nämligen av stapeln. Den här veckan är alltså fix och don vecka (det har varit mycket sånt den här terminen tror jag) och nästa vecka.. DÅ HAR JAG RUM FÖR ATT JOBBA STORARTAT! Då ska det testas och trixas med form och rum. Och sen material.

Ps. Förlåt mig världen om jag är bitsk ibland. Det betyder inte att jag inte gillar dig.

22.17

2011-10-31T22:19:00.003+01:00

Notebook.

2011-10-31T16:16:00.001+01:00

Note to self.

State of mind.

2011-10-20T17:09:00.000+02:00

Jag jobbar med ord nu. Fast idag får jag ingenting gjort.
Det snurrar i mitt huvud. Ord snurrar runt. Fast fel ord.

State of Mind. Jag vill komma ihåg det.

En närvarande saknad, men också ett saknat närvarande.

Istanbul del2.

2011-10-18T21:05:00.000+02:00

En av de bästa upplevelserna i Istanbul för min del var besöket på Istanbul Modern. Precis som överallt annars kryllade det av vakter, metalldetektorer och man fick då rakt inte fotografera inne på museet. Synd. Det var så himla mycket som var bra som jag hade velat dela med mig av.

Favoriter som Olafur Eliasson och Tomas Saraceno var representerade och bara det skulle ju räcka men utöver det dök det upp nya namn att undersöka. Fotografen Melisa Önel var nog min absoluta nya favorit. Hon ställde ut fotoserien Clouds from a different time. Bilderna var fantastiska, ljussättningen välgenomtänkt och placeringen och rummet fin fint. Tragiskt nog satt det en kvinna i ena hörnet o pratade i telefonen på golvet i det lilla rummet just när jag kom (mycket lustigt egentligen). Det gjorde att jag kände mig lite ivägen och gick därifrån utan att riktigt känna in allting. Jag önskar att jag får chans att se Melisa Önel igen.

Andra namn med anteckningar som följde med mig var Michael Raedecker (teckning, broderi, natur/stad) och Çinar Eslek (Foto.) Nu när jag läser om den sitnämnde ikväll är jag verkligen glad att jag skrev hans namn. Jag gick nämligen tillbaka och skrev ner det då min intution sa att jag nog skulle det. Hans bilder i serien Therefore som var med i utställningen handlar nämligen om väldigt intressanta saker (läs via länk) och när jag läser om det förstår jag precis vad det var som fångade mitt intresse. Det sista namnet som jag vill nämna är Pae White som hade sitt verk Northern Smoke täckandes en vägg på övrevåningen. Det var något av det sjukaste jag sett. Jag trodde först att det var en sprayad graffiti men när jag gick närmare fattade jag att det var en helt sinnessjuk väv. Och om jag är imponerad av vävning i vanliga fall så var det här nog ändå snäppet större imponering. Fantastisk. Drömsk och kontrastfull. Min kopp av te så att säga.

Kvällensreflektion är dock att konstnärer utan hemsidor är jää äättejobbiga. Särskilt när de ställer ut på museum där man som besökare inte får fota. Även om länkarna inte leder till hemsidor så leder de ändå till något som kan få mig att minnas och kanske er andra att få en idé om vad jag pratar om.

En annan sak som jag tänker på är att jag är glad att jag skrev mitt PM innan jag googlade dessa konstnärer.

Rastlös.

2011-10-16T23:42:00.001+02:00

Hej igen.
Jag är rastlös.
Mitt PM behöver kritik för att tas vidare.
Det finns risk för att överarbete. Ekorrhjulet snurrar ni vet.

Imorgon är det dags för OslagbaraOnsdag igen. Äntligen!
Jag har städat garderoben ikväll.
Dels för att hitta rätt under två veckors kommande pressade förmiddagar och morgonkvistar,
dels för att jag är nervös och rastlös eftersom jag bestämmer första temat imorgon. (undrar hur många gånger jag har använt den frasen idag..)
Jag hade glömt hur det var men nu känner jag verkligen hur jag förflyttas tillbaka till första gången när jag skulle skicka ett tema. Tänka sig. Att så lite kan bringa sådan ångest! Jag minns tydligt hur jag låg i sängen och krampaktigt höll i telefonen för att inte missa tiden. Jag hade inte ens bestämt mig för tema förrän precis när jag skickade smset. Hoppas ändå att jag är lite lugnare imorgon. Jag är ändå typ säker på vad jag ska välja. Dessutom har jag kommit på ett bra tema till min nästa dag också.. om inte nån hinner sno det innan förstås. Oj vad spännande det ska bli. Jättespännande.
Jag är peppad och längtar efter att få publicera mitt första inlägg imorgon.

"hon ser konst i allt"

2011-10-16T16:49:00.003+02:00

Direkt från kameran, oredigerade men perfekta.

Fler favoriter.

2011-10-14T15:11:00.004+02:00

Det här är min absoluta favorit bild av 350 stycken från Istanbul.

Inte alls för att den personifierar Istanbul utan snarare tvärtom.

Den är allting som inte Istanbul var på nåt vis. Det gör den extra speciell.

"Filifjonkan visste att hösten hade kommit, hon hade stängt om sig. Hennes hus hade ett uttryck av fullständig slutenhet och tomhet. Men hon fanns där inne, längst in, bakom de höga ogenomträngliga väggarna och muren av grenar som gömde hennes fönster." TOVE JANSSON Sent i november

Istanbul.

2011-10-14T12:07:00.008+02:00

Shit. Efter sex hektiska dagar i Istanbul, packade med konst,kultur och dödsångest sitter jag nu hemma och sammanfattar resan. (Egentligen skriver jag PM också men att redigera bilder och läsa utställningskataloger känns betydligt mycket roligare.)

Istanbulbiennalen som var ett av våra huvudsakliga mål med resan var mycket mindre än jag trodde att den skulle vara. Däremot så levererade den en del godbitar.

Jens Hoffmann och Adriano Pedrosa, kuratorerna av denna biennal har döpt den till "Untitled (12th Istanbul biennal). Varför kan man då förstås undra. Det finns också självklart en bra förklaring. Hela biennalen är inspirerad av en konstnär vid namn Felix Gonzalez Torres. Hans arbete har alltid handlat om plats, politik, samhälle, identitet och andra frågor som även alltid har varit viktiga för Istanbulbiennalen genom historien. Därför valde man just honom som huvudperson. Jag läste även någonstans att Pedrosa ofta har blivit kritiserad för sina storslagna utställningsdrag som nästan har överspeglat konstnärerna själva. Smart nog har han och Hoffmann alltså låtit just en konstnär stå i centrum den här gången. Ja just ja, det här med untitled då. Gonzalez Torres döpte alla sina verk just till detta. Det kan ses som att ge betraktaren en större frihet i sitt tolkande. Biennalen hade 5 stycken underteman: Untitled (death by gun) , Untitled(passport), Untitled (Abstraction), Untitled (History) och Untitled (Ross). Ross var Felix Gonzalez Torres pojkvän som enligt honom själv var den enda publik han arbetade för, resten av världen och alla andra var bara en bonus.

I bild följer nu några av mina personliga favoriter.

Ö(den gemensamma bokstaven) Meric Algün Ringborg (Häfte och ljudinstallation)

Lesbian beds Tammy Rae Carland

Tomorrow everything will be alright Akram Zaatari (video)

Fathers Taysir Batniji

Simon Evans

Dóra Maurer

Adriana Varejão

Imemorial Rosângela Rennó

My own private Angkor Simryn Gill

Rat-Catcher of Hamelin Mark Bradford

Idag lördag.

2011-10-01T17:55:00.004+02:00

Ensamhet kan vara det vackraste som finns. Det är ju bara det att det kan kännas så himla ensamt ibland.

Så mycket fix och don den här veckan.

Jag är helt slut!

Äntligen börjar jag få koll på läget, tror jag.

Jag ser fram emot nästa veckas biennal, Workshop, studiebesök.

Kreativteten flödar redan i mitt huvud!

Jag berättar mer nästa helg. Ni får hålla till godo med livet och hösten så länge.

Manic Monday.

2011-09-26T16:36:00.003+02:00

Idag attackerar och förgör jag saker på min 2dolist.
Samtidigt fyller jag på med några nya tyngre grejer.
Men än så länge har jag avklarat fler saker än jag har fyllt på.
Det ser jag som ett gott tecken.
Jag har hittat något att spara på också:

"Upplevelsen av konsten är alltid upplevelsen av livet. Om vi vill förnya denna samverkan behövs ett medium som flyttar oss från vårt vardagliga liv. Den estetiska upplevelsen, som börjar där betydelsen i vanlig mening slutar, kan vara ett sådant medium."

Efter idag:
Vet jag kanske ändå vad min contemporary debate (teorikurs) ska handla om. Jag väntar nu även på ett (förhoppningsvis) positivt svar från eventuell handledare och känner mig oerhört produktiv!

Vad vet man egentligen?

2011-09-24T17:19:00.001+02:00

En modern fransk tänkare?

2011-09-22T14:41:00.004+02:00

Jag förklär mig till en fransk tänkare samtidigt som jag lite bittert tänker att jag minsann tycker att mitt arbete är intressant. Intressantare må så tillochmed vara. Än vad kan du gärna få undra. Usch, bitterhet klär ingen. Hur jag ska klä mig i Istanbul tänker jag istället. Jag åker nämligen snart till Istanbul på studieresa. För en stund sen fick jag en idé om att jag vill göra en serie illustrationer under resan. Jag gör nog slag i saken. Precis som att jag nyss gjorde slag i att beställa två böcker att läsa under kommande resor. Det är ju inte bara till Istanbul jag kommer att "pendla" det närmaste året. Men; Att resa, det kan vara det mest kreativa som finns. Så de så.

Som vanligt glömde jag..

2011-09-21T23:38:00.000+02:00

.. att jag ville säga nåt annat också. Det är nämligen så att jag känner att ja har en idé som ligger och gror. Det finns inga ord för den ännu mer än kanske... examensarbete?

Ännu ett självporträtt.

2011-09-21T23:31:00.002+02:00

självporträtt tusch

Kroki.

2011-09-20T22:23:00.002+02:00

Ikväll har jag varit på kroki.

Shit vad jag kände mig ringrostig.

Vet inte alls när jag senast tecknade kroki faktiskt.

Fast det var skönt att göra något som bara är vad det är.

Det blir nog fler krokikvällar den här hösten för mig.

En dag i färgens tecken.

2011-09-18T18:53:00.002+02:00

självporträtt i färg.

Från skrivbordet.

2011-09-17T14:33:00.007+02:00

självporträtt 14:14

Jag är hungrig. Så går det när man är i skolan och broderar på en lördag.Nu ska jag gå hem. Äta och teckna. Jag lämnar Red School för idag, även om det tar emot lite. Jag har nämligen suttit in mig lite på min plats idag. Men faktiskt är jag lite kall också, och lite ensam. Och behöver ju mat. Å alla mina teckningssaker är hemma på mitt hemmaskrivbord. Så allt pekar på att jag ska gå hem. Nu går jag hem.

Den som googlar får se.

2011-09-15T21:23:00.002+02:00

Fredrik Ödman hittade jag.

Ett år senare.

2011-09-15T19:47:00.003+02:00

För nästan exakt ett år sedan var jag i Venedig på Arkitekturbiennalen och såg Philip Beesleys installation i den kanadensiska paviljongen. Jag har tänkt ganska mycket på just detta rum sen jag var där. Någonting med den där skogen av plastfiber, ljudet från mekanismerna bakom, det svarta & vita och medvetenheten om att JAG fick allt att röra på sig väckte en väldigt stark känsla hos mig. Ett igenkännande, en fascinaton och en liten rädsla också.

Idag satt jag på ett tåg som susade genom sverige och jag hade införskaffat mig det senaste nummret av Plaza för att döda lite tid. På sidan 113 presenterades reportaget "Ett med Naturen". I just detta reportage omskrivs även just precis Philip Beesley och hans installation. Det kändes som en fin påminnelse och jag vill citera:

"Hans eco-hedoniska konstprojekt Hylozioc Ground liknar en organisk skog att bo under - tillverkat av tusentals små genomskinliga plastbitar. --- Här böljar grenar, morrhår och strån efter människans närvaro som ett slags artificiellt kretslopp som människan en dag skulle kunna leva i. Konstverket värmer och skyddar och har små behållare som samlar upp vatten och föroreningar- allt för att visa hur människan en dag kan skapa vegetation att leva i. Projektet är sött och salt. Här finns också en svartsynt framtidsvision, men med en gnutta hopp - Beesley är lite av en domedagsprofet som samtidigt ser möjligheter."

Tre dagar senare.

2011-08-31T19:42:00.004+02:00

För tre dagar sen hade vi alltså upprop här på skolan. Hittills har vi mest minglat på olika sätt. Idag har jag tagit ett break från minglandet och fullbordat en stipendieansökan. Jag har även tagit de här fina bilderna på mina sommarbroderier.

Imorgon är det första mastermötet för i år och allt kommer igång på riktigt. Skönt. Jag känner mig laddad. Utöver roliga möten är det även föreläsning imorgon. Kul! Hurra för att gå i skolan igen.

Snart är det dags igen.

2011-08-18T21:13:00.001+02:00

Fantastiskt!

2011-08-06T20:52:00.004+02:00

I torsdags var jag i Hablingbo och såg föreställningen Les Parias.En cirkus och varietéföreställning.Jag hade höga förväntningar efter att ha förälskat mig i affishen.

Det var så himla bra. Det var emotionellt och vackert. Lagom långt, roligt och berörande. Och kostymen var helt makalöst bra.

En miniserie...

2011-07-02T19:33:00.000+02:00

...Utan inbördes ordning.

Kostymerna fortsätter.

2011-06-17T17:32:00.002+02:00

I sommar hittar du Steneby Textil Kläder Formgivning på Not Quite i Dalsland. Roadtrippa vettja.

Sommar och halvpaus.

2011-06-16T13:31:00.002+02:00

Om det är någon som inte har märkt det så är det sommar nu. Jag tar halvpaus från skolan. Jag säger halv för att det egentligen bara är en dröm att göra det. Jag kommer att skriva PM och planera examensarbete. Jag kommer att teckna och jobba som vanligt, fast kanske lite mer avslappnat och ointensivt. Jag kanske bloggar nåt då och då men även det kommer gå på halvfart. Men checka in då och då, man vet aldrig när kreativiteten slår till! I höst återkommer jag definitivt på helfart.

ett två tre

2011-05-30T23:36:00.003+02:00

Idag uppdaterar typ alla i Långed sina bloggar. Jag med. Tre gånger, nästan.
Jag har gjort en powerpointpresentation till morgondagens redovising.
Jag kände mig tillochmed lite förtjust.
Det betyder verkligen att jag behöver en masterpaus. MASTERPAUS.
Nu ska jag sova så jag är utvilad för kalaset imorgon. Terminsredovisningskalaset.

Forget me not.

2011-05-30T14:59:00.001+02:00

Blomsterfång.

2011-05-30T00:13:00.002+02:00

Med svartvit fantasi försöker jag hitta rätt.

Shit vad ingenting är enkelt.

Fast idag var jag på promenad o fick med mig blomsterfång hem.

Det var ganska enkelt ändå.

Sköna skor, roadtrip till fots och en del oplanerade loppisbesök.

Och blommor vid vägkanten.

Med lite tur och skicklighet klarar man sig också hem

innan regnet börjar falla.

I mitt huvud är jag redan i framtiden.

Jag skriver..

2011-05-26T16:23:00.000+02:00

Ett mörker är aldrig bara svart.

Allvaret och mystiken. Det är mörkt men samtidigt finns det en stark trygghetskänsla och något omfamnade med det hela. Tystheten talar om att någon eller något har varit här. En längre tid vad det verkar. Jag börjar fundera på vem eller vad det kan vara. Är jag ensam, själv? Tystheten återigen. Det känns som en port mellan olika världar. När jag stängde dörren kändes det som att jag kanske glömde vart jag var. Är jag kvar i fotorummet eller? Jag sätter mig ner och tänker på livet. Det är förunderligt hur man kan känna sig och hur tiden kan förändra allt. Vad människor och möten kan göra och hur ensamhet kan vara något man känner i en samling av miljoner människor. Jag tänker på hur det skulle vara att resa någon annanstans, börja om och kanske komma tillbaka. Som jag gör varje gång jag åker till min hemstad. Det är olika världar och jag är mig olika. Tystheten, ljudet av blad som bläddras avbryter den. Du måste kanske gå tillbaka till teckningen för att förstå ekar i mitt huvud. Så kanske sanningen faktiskt är. Kanske är det där mitt svar gömmer sig, mellan dagboksbladen. Verkligheten slår tillbaka. Efter sommaren blir det examensarbete. Innan dess är det bra om jag vet vad jag vill. I sommar ska jag skriva ett artiststatment till mig själv, bestämmer jag men innan dess ska jag kanske lägga till ett ljud av tystnad.

Dagen efter och dagen före.

2011-05-24T21:58:00.003+02:00

Idag är den konstigaste dagen jag har upplevt på länge.

Dagen efter teoriexamination och dagen före årets terminsredovisning.

Jag vet inte vad jag ska säga.

Jag har fortfarande svindel från stegen.

Teoriexamination.

2011-05-23T08:26:00.002+02:00

Godmorgon till en vecka utan dess like.
Går ut lite lätt med teoriexamination idag.
Och ikväll blir det föreläsning med Nathalie Djurberg och Hans (som jag inte minns efternamnet på men han sköter ljudet iaf). Pepp på det!

Mindmap.

2011-05-22T20:38:00.004+02:00

Ibland behövs inga ord.

Halft som halft.

2011-05-18T20:26:00.002+02:00

Ohå. Tänk så här:
Här sitter jag med el i en halv lägenhet.
Pappa trodde på grillad mus i elskåpet.
Verkar ovanligt på tredjevåningen tänkte jag.
Endast Jonas-Bovärd kan ge oss svaret.
To Be Continued.

Det är mycket nu. Många järn i elden.
Portfolio. Terminsredovisning. Teoriexamination.
Sticklärare. Besök från den ena, besök från den andra.
Planering av resor fram och tillbaka.
Typ Dals Långed-Oslo-Stockholm-Avesta-Eskilstuna-Dals Långed på en helg.
Låter det rimligt?
Och innan dess ännu en terminsredovisning. Och terminsrapport.
Tilläggas ska att detta endast är ett axplock av saker som händer just nu.
Det är maj och ekonomin tryter, skulle talesättet kunna lyda.
Visst är det stressigt och ibland så tappar jag tron på livet när någon försöker berätta för mig hur jag ska använda språket. I det långa loppet är det ändå såhär jag jobbar som bäst, under kontrollerad stress och med mål inom räckhåll.
Och just ja, arbetet då, som just nu går under namnet Mindmap?
Än så länge finns det hopp.

23.09

2011-05-09T23:10:00.004+02:00

Det finns inget före och efter. Bara undertiden.

Det handlar alltid om att förstå mig själv och att förstå andra. Och att få en gemensam förståelse för varandra. Det handlar om vad man känner och hur man kan känna sig.

Jag tror ändå att jag gillar framtiden.

Framtidsplanerar.

2011-05-08T21:40:00.003+02:00

Hej Bullen.
Jag har ett problem.
Jag vet inte vad jag vill med mitt liv.
Så jag kan inte göra en budget för de kommande tre åren.
Det här är verkligen jättejobbigt.
Snälla hjälp mig.

Vernissage Re-Form

2011-05-07T19:27:00.003+02:00

Se där hänger min klänning.

I ungefär en månad.

Idag har jag varit på vernissage i Strömstad.

Jag skulle ha lagt upp bilder på hela utställningen om det inte vore för att alla bilderna ser så röriga ut.

Nytt rum.

2011-05-02T19:51:00.001+02:00

Mellan 2 maj och 6 juni är detta rum bokat av mig,

Anna Liljeholm Master1

Behöver du fota? Kontakta någon annan.

20.36

2011-05-01T20:33:00.002+02:00

Idag har jag plockat ner himlen.

23.46

2011-04-29T23:49:00.000+02:00

Slut för idag.

22.40

2011-04-29T22:36:00.003+02:00

Idag behöver jag lyssna på mina egna råd.

Jag tecknar istället.

Jag får ont i magen när jag slutar teckna.

Jag vågar teckna "fult".

Det är det finaste.

Frostbiten.

2011-04-28T23:52:00.004+02:00

Nu ligger den i en flyttkartong.

Klar.

Skönt.

ps.

2011-04-28T17:43:00.001+02:00

..När jag läser Karin Granstrands blogg blir jag alltid peppad att göra kreativa saker. ds

Från och med nyss.

2011-04-28T17:13:00.004+02:00

Oslagbara Onsdag. Världens bästa projekt! Det får mig att gå upp på morgonen och ger spänning i vardagen. Det gör folk glada, och avundsjuka, över hela sverige. Det började i måndags och om du har missat det så hittar du allt HÄR.

Tillbaka i Långed igen efter en Påskhelg borta inser jag att tiden är knapp och att mycket ska göras. Hur kommer det då sig att jag blir som förlamad och ändå inte får något avklarat? Jag gör lite här och lite där men ingenting blir helt färdigt. Från och med nu ska jag avsluta saker!

Livet från den ljusa sidan.

2011-04-23T16:00:00.003+02:00

Vit bakgrund har jag ju funderat på.
Just idag känns livet fantastiskt ljust, kanske vitt är en bra idé ändå.
Jag provar en stund med bara bakgrunden,
innan jag ändrar all text också.
Ljust, ljust, ljust alltså. Tillsvidare.

En kartong kommer lastad.. med mitt förflutna.

2011-04-18T00:34:00.004+02:00

Sorterade tonårsbilder.

Foto var så sellektivt förut. Det var liksom högtidligt på nåt vis. Det känns konstigt att se på det förflutna i kartongformat, men ännu konstigare i fotografi. Det är så mycket som inte finns med i bilderna att det får mig att fundera över om det verkligen är verkligheten. Det känns lite som påhittat. Och avlägset. Väldigt avlägset.

Baronessan och jag.

2011-04-16T23:51:00.006+02:00

Ikväll har jag varit hos Ida och hennes ateljé. Jag var e musikslav och sällskapsdam som satt på golvet med mitt block. Jag tecknade på min serie med dagboksbilder (som ännu inte finns på bloggen. Kanske aldrig kommer att göra heller). Baronessan själv satt dominant på andra sidan rummet i sin tidningspapppersfotölj och stickade tunt och skirt. Det var ändå väldigt trevlig stämning. Vi talade om Alexander McQueen, världen utanför och barndomskärleken. I minidatorn spelades Lady Gaga för att liva upp vårdeppen. Nu är vi hemma. Varochen på sin våning men i ett och samma hus på en och samma chat. Samtalet fortsätter. Just nu handlar det om hur det skulle vara att leva på kakor. Hemma-kakor. Småkakor. Inte bakelser eller cafékakor. Eller godis. Nä, sjusorterskakor-kakor. Jag gillar mest mjuka och sega kakor, hårda är inte så goda. Eller mer lite tråkiga. Platta. Det här är vad jag menar med att det är bra här.

Det som göms i snö..

2011-04-16T19:31:00.004+02:00

Ja, jag jobbar på. Sakta men säkert. Idag på ballkongen med värmepistol. En frostbiten sommarklänning? Ja men varför inte. Det som göms i snö kommer fram i tö; som de säger.

Ibland kommer jag på hur bra det är här ändå.

Idag kom jag på det flera gånger.

01.54

2011-04-16T01:55:00.001+02:00

Ett mörker är aldrig bara svart.

Från våtverkstaden.

2011-04-16T00:25:00.005+02:00

Veckan började bra i våtverkstaden med fin fint arbete. Samma vecka slutade på sätt och vis redan igår med Master examinationer i Göteborg. Idag har det varit söndag och vilodag. Lite tankesamlande av gårdagen men mest god mat, kaffe, gott sällskap, promenad, gratis underhållning och slappande. Imorgon och dagen efter det blir det Re-Form. En gång för alla ska jag få färdigt klänningen. Så nu behöver jag sova. Fortsättning följer...

Ps. Jag funderar på att göra bloggen vit för att matcha mitt hår. Vad tycker ni?

Satin silk baby.

2011-04-11T19:11:00.007+02:00

Jag tittar förundrat ner på sidentyget. 5 meter ser så lite ut när det är blött och ihopknölat. Jag är i våtverksta'n. Det känns som hemma. Det är en alldeles speciell känsla att höra sorlet från prat och stickmaskiner i perferin. Att möta folk som är på väg någonstans och att kunna slå upp dörrarna till en vår som känns som sommar. Jag har saknat hemma tänker jag.

Siden var det ja. 5 meter hopp. Som i Hoppfullhet.

Färgat och soltorkat.

Dear Diary.

2011-04-08T21:13:00.002+02:00

Dagens fix.

2011-04-06T17:26:00.001+02:00

Det ligger nåt fantastiskt tjusigt över en färdig stipendieansökan.

Självporträtt 05.04.11

2011-04-05T20:48:00.000+02:00

Hello bra dag!

2011-04-04T19:05:00.004+02:00

Färsktillverkad skulptur.

Färgningen tar form.

Inspiration till vad som komma skall.

Bob was here.

2011-04-03T19:02:00.008+02:00

Den här helgen har det inte blivit så mycket arbete men dessto mer kvalitétstid med mig själv. Ibland måste jag tillåta mig själv att varva ner och verkligen verkligen släppa allt för att kunna fortsätta. Ibland säger jag det men den här gången menar jag det verkligen. Igår kväll var en av de stunder som jag vill spara i mitt minnesförråd. Det var en av de stunderna som får mig att minnas hur jävla fantastiskt det kan vara att vara här i Dals Långed. Jag hade legat hemma hela dagen med datorn i knät och kände att jag kanske borde ta mig i kragen och göra en social insats för min egen skull. Jag pallrade mig upp från att nästan ha växt fast i soffan och piffade till mig lite och gick till puben för att möta en blond donna i baren. Musiken var hög och det dröjde inte lång stund innan de höga klackarna åkte ner i tygpåsen och dansskorna var på. Luften stod stilla och tiden likaså. Det var fint. Sen kom den stunden när jag slogs av saknad och helst ville vara hemma ensam igen. Jag var så här I--I nära att gå hem och lägga mig under täcket igen. Men jag gjorde det inte. I sällskap med en vän, och ungefär alla andra som var på plats, gick jag ut för att smygröka (väldigt hemligt). En cigarett senare och allt var svart. Bokstavligen. Strömavbrott. Det gjordes tröstlösa försök att åter igen få igång lampor och musik men utan resultat. En del folk satt på golvet medan andra tröttnade och gick hem. Stearinljusen svajade i botten av kandelabrarna och vad som hade varit en fest med clubig-stämning hade plötsligt förvandlats till vad som liknade en hemmafest med efterfest-stämning. Det spelades piano och bongotrumma. Samtalades om livets glädjeämnen och sorger i vardagen. En del drack drinkar för att fira att examensarbetet går bra. Andra drack vatten med eller utan citron. Det började lukta grillning vid kanske tvåtiden. Eliten i natten samlades runt tunnorna med eldar för att äta eller värma sig. Det var där och då jag insåg att jag hade glömt tiden igen. Det var ämejsing. Allt. Från snack om Twin Peaks till undringar om man syns när man kissar. Klockan var säkerligen efter tre när vi möttes på andra sidan och i trio glada vandrade hem. Väl hemma märkte jag att mina ben var flammiga av eldig värme. Hela jag däremot, var fylld av en skön värme av annat slag. Jag var och är så himla glad över att jag inte gick hem när jag först tänkte. Att jag stannade och gav kvällen en ny chans. Det var sååå värt det. Jag sov gott och vaknade med eldröksstänkt hår. Fire walk with me.

Mest tusch. Och ännu mer kaffe.

2011-04-01T21:49:00.004+02:00

självporträtt, siden.tusch.kaffe.akvarell.

textilskulptur

textilinstallation modell

spår.

siden.kaffe.tusch.lim.

Jag tänkte någonting om osynlig tid idag. Och drack massor med kaffe. Min blogg vill inte göra enter ibland och glassbilen kommer inte till dals långed förrän klockan 22.00 på fredagar, tydligen. underprioriterat eller bara helt jävla ologiskt?

Värt.

2011-04-01T19:25:00.004+02:00

"-Jag är en social ensamvarg som bygger ett litet universum just nu. För mig handlar det om lusten att leka, leka med allvaret, flirta med sorgen och polera graven." (s113; DVmode vår/sommar 2011) Efter en sida intervju med Jesper Waldersten känner jag lugnet igen. Det var värt 55kronor.

Bloggblockad.

2011-03-31T22:30:00.005+02:00

Jag orkar inte blogga. Jag känner mig helt enkelt inte manad. Men oj vad jag tänker på det hela tiden ska du veta. Tänker Om jag skulle blogga lite kanske men inte blir det av. Till och med tar jag bilder med kameran och tänker den här passar ju att lägga upp på bloggen men inte blir det av. Jag tycker egentligen inte att det gör något, jag gillar mig ändå. Men det kan ju liksom kännas gött att blogga ibland. Lite som att jag själv förstår vad jag håller på med. Ibland. Men vet du vad jag håller på med då? Jo, jag tecknar. Och jag läser om installationer. Sen skulpterar jag och så rumsligt broderar jag teckningar också. Jag skriver mellan raderna som jag säger. Och fikar och underhålls. Sällskapet är njutbart. På alla olika håll. Siden tänkte jag på imorse när jag vaknade. Och siffror som var för många. Ibland går jag på möten också. Eller söker stipendier och hoppas på god ekonomi. I tanken är jag en kulturell globetrotter, i verkligheten svag för online tv. Det bästa med att åka bort är ändå att komma tillbaka. Jag ska somna inatt med rösten av dig i mitt huvud.

Veckan.

2011-03-21T11:14:00.006+01:00

Förra veckan började med midtermpresentation på måndagen.
Den gick bra. Skönt!
Tisdagen fylldes med möten och handledningar.
Och på onsdagen var det dags att ta tag i arbetet med Re-form och isklänningen igen.
Nu har jag jobbat lite för mycket med den för att kunna tycka någonting alls. Jag har lämnat den i sin ensamhet ett tag och återgår till skulpterandet senare.

Nu fortsätter jag mitt tecknade. Med penna på papper den här gången. En serie teckningar. Du kanske måste återgå till teckningen för att förstå. Det är organiskt, mänskligt och en del av allt det andra. såklart.

Fredag som måndag som idag.

2011-03-11T19:07:00.003+01:00

Här sitter jag på golvet i min installation och facebookar. Facebook min trogna tjänare och vän i ensamheten. The garden of loneliness. Det kändes som att jag hade massor av saker att skriva efter dagens arbete men nu blev det tomt. Blackout verkar vara det nya svarta. Kårhuset är svalt och tyst. En fredagkväll i långed kanske tillochmed är en måndagkväll. Man kan aldrig så noga veta. Om det hade varit måndagkväll hade jag iochförsig haft min redovisning idag och det har jag inte haft så alltså är det inte måndagkväll. Logik. Nu ska jag lyssna på Bob Dylan och ligga på rygg på golvet. Titta upp i mina trådar och låtsas att de är stjärnor som faller från himlen.
Who are you when darkness arrives?

Text och text.

2011-03-09T20:35:00.003+01:00

Om idag inte var en ändlös landsväg

Om inatt inte var en krokig stig

Om imorgon inte kändes så oändlig

då är ensamhet ett ord som inte finns

Idag har jag skrivit. Och tänkt.

De där raderna har sprungit förbi på mina tankestigar några gånger.

Om man undrar varför jag har tänkt på den låten så kan man fortsätta undra.

Jag undrar kanske lite också men jag undrar mer varför jag i typ en hel vecka tänkte på den där fruktansvärda radioplågan.

Hellre tänker jag på denna.

Om man vill lyssna på hela, just den versionen jag tänkte på, så finns den här

Sjukdom och sjukdomshistoria.

2011-03-07T21:34:00.003+01:00

Jag har fått baciller som ger mig väldigt ont i halsen. Ibland även feber och snart vad det verkar som en fin förkylning. Jag försöker utrota det hela med god mat och vatten. Även om jag börjar gilla min nya sexyvoice. Under tiden jag väntar på en effekt av min självmedicinering skriver jag min textuppgift och läser Melankoliska rum av Karin Johannisson. Äntligen. Bra är det också.
Jag tecknar i pauserna och försöker att inte stressa över allt jag behöver göra den här veckan.
Det verkar onödigt att slösa den lilla energi som finns på sånt strunt. Nu blir det honungsvatten och melankoli för hela slanten. Hejdå.

I en svartvit värld.

2011-03-04T22:38:00.002+01:00

I en fiktiv värld.

2011-03-04T22:11:00.003+01:00

Om två veckor ska vi ha vernissage. Det är lugnt. Vernissagekorten är redan fixade och vi ligger i soffan och planerar. Planerar hur utställingen ska se ut. Det är ju viktigt hur verken placeras. Det är lite kallt, skorstenen måste fixas men det får vänta tills pengarna rullar in. Ulltröjor i olika grånyanser är det som gäller för att hålla värmen för tillfället. Tänk ändå vilken tur att vi hittade det där gamla stallet att vara i. Vi har ändå plats för allt. Och det lärde vi ju oss redan på konsthögskolan, att plats är viktigt. "Fan alltså va gött att vi har ett så bra avtal med de där killarna som även fraktade våra grejer till MOMA förra våren", säger någon av oss samtidigt som hon tar en klunk av det hon har i glaset. Man kan verkligen känna lukten av konst. Den är både dekadent och ljuv på samma gång. Fan vad fint att vara konstnär ibland.

Med humor och självdistans.

2011-03-01T19:25:00.004+01:00

Igår ägde jag plötsligt 25000meter svart tråd. Yeay.
Men på kårhuset är det kallt.
Idag har jag inte ens varit där.
Jag har hängt (på det sättet som ungdomar gör när de sitter/ligger/står etc någonstans och gör någonting, ofta tillsammans med någon annan. Det är ett lungt sätt att umgås kanske man kan säga) i en annan ateljé.
Jag har läst om nätverk och tecknat lite med självdistans och humor.
Ibland när man tänker på tunga saker behöver man lätta upp stämningen i sig själv aningens.
Och jag har varit på bra humör idag.
Kanske för att jag fick fräschfärgad lunch men troligen för att jag bara kände mig hemma.
Så är det ju dessutom mars nu. Det är fint för mars är min favorit månad.
Jag fyller år OCH fåglarna kvittrar de kommer göra det. Lyx!

"Lördagsgodis"

"Godmorgon Söndag"

Det ser ju inte mycket ut för världen.

Jag skriver i skrivstil.

2011-02-26T01:13:00.003+01:00

Jag saknar dig.

hattifnatt.

A room with a view.

2011-02-24T19:16:00.006+01:00

Det gör mig liksom glad

när någon varit där

lämnat spår efter sig

Det känns

mindre och mer

ödsligt

på samma gång.

Ps. Jag tror du glömde din tröja.

Jag antecknar.

2011-02-24T18:35:00.003+01:00

Det är det oväntade i processen som är intressant.

Och vad andra ser. Ser vi lika och samma?

Jag antecknar i mitt huvud och sedan i min moleskine.

Fragment var det ju.

Det är svårt att koncentrera sig med min förföljande hantverkare.
Det känns som att jag är på väg ändå.
Jag gillar att arbeta, även om det går sakta. Ibland väldigt sakta.
Det ska gå sakta nu. Det är en del av undersökningen. Tid.
Jag är ändå beslutsam och jag hittar, jag famlar inte.
Fast jag varken vet vägen eller har ett mål.
Jag tecknar med textilen. Jag vet ändå vart botten finns.
Det räknas mycket.

Tiden. Tråden. Spåren.
Dimensionerna. Tillvägagångssättet och metoden.
Ljuset. Ljuden.
Fragmenten och känslan.
Just nu finns det mycket att spara på.
Jag gör det.

Teckna med textilen

Färga med tusch

Jag älskar att jag omedvetet färgsorterar.

Här är mitt rum.

2011-02-23T21:56:00.008+01:00

Idag har jag återigen druckit kaffe i konst.

Mycket trevligt och spännande att ha besök i mitt arbete.

Vet du vem Jesper Waldersten är.. OM jag vet.

Jag känner mig ärad över referensen och glömmer den nog aldrig.

När jag sprang på honom, i bok form och inte i person, allra första gången

grät jag nästa av fantastiskhet. Det var på stadsbiblioteket i Göteborg och

sedan den dagen har han haft en plats i mitt illustrationshjärta. Jag läste boken

på plats minst tre gånger innan jag gick ner på entreplan och lånade med mig den hem. Full av tomhet. Titeln på boken alltså.

(pågånde arbete)